har nu varit hemma i 8 dagar men det känns mer som typ en hel månad. vad hände där?
har redan varit på maxi och ö&b, börjat jobba en massa, känner mig som hemma i huset,
lärt mig hur familjen funkar efter att inte bott med de på ett tag och gått tillbaka till det
extremt döda och halvtråkiga osby liv. man har ju så roligt som man gör det men i denna
lilla byn är det svårt att ens försöka gör något. det är dock avslappnande att bo hemma och
där man gå utanför dörren utan att där ska vara en massa människor. vissa saker lyser upp
vardagen och det gör så mycket i mitt liv just nu, typ promenader med michan, familjetid,
söta och snälla barn på skolan osv. en och annan underbar vän dyker upp längs vägen med.

tjingeling!

ja just nu befinner jag mig i mitt eget rum i vårt hus på kullen. det känns lite
svårt att förstå men skönt är det och bra känns det. fick ett glatt välkomnande
på kastrup och en starbucks fika på det. tågresan hem gick mindre bra, hamnade
i eslöv i 4 h pga någon som hoppat eller liknande på perrongen i höör. kom ingen
sketen ersättningsbuss så fick tillslut åka husbil hem. bra första dag hemma i sverige..
varit hemma lite mer än 24 h nu, har hunnit äta mammas goda mat, tagit en promenad,
träffat marie och michan, mumsat i mig lösgodis och sorterat mitt rum, packat upp.
jag är ju inte ens i närheten av att vara klar (har nog jobb framför mig i en vecka eller så)
och har insett att jag behöver införskaffa mer förvaringsmöjligheter men med den ekonomin
jag har lär inte det hända så snabbt. det får ta sin tid, måste börja jobba och ta tag i livet.
overall så känns det mycket bra att vara hemma, det är lugnt och skönt. vi har kommit fram
till ett antal gånger att det känns knappt som om jag varit borta och kan inte mer än instämma.

tjingeling!

jag hatar att säga hejdå.. pussade barnen en sista gång imorse, allt är färdigpackat,
åker till flygplatsen om en timme, där jag ska krama min värdmamma för sista gången.
tårarna har runnit och det blev inte mycket sömn inatt. det är extremt jobbigt att lämna
ett liv bakom sig. men idag är det min tur att lämna allt. det är sista gången jag skriver
från seattle för om 24 h sitter jag hemma vid mitt eget köksbord. vi ses på andra sidan.

tjingeling!

efter 3 veckor på äventyr är vi nu tillbaka i min andra hemstad. det känns skönt
men ändå lite vemodigt, för jag vet att imorgon flyger vi hem till lilla sverige.
det känns galet men ändå bra! jag får krama om alla mina nära och kära - äntligen.
träffa alla mina underbara vänner och bara njuta av att kunna äta god svensk mat,
ut och roa mig och umgås med min familj. idag jobbar jag på packningen (PUH!),
ska ut och göra lite ärenden och ikväll äter vi stor familjemiddag för sista gången.
för övrigt så har resan varit underbart bra och vi har gjort så mycket roligt :)
detta kommer dock hamna i ett annat inlägg och bilder hamnar på facebook när
jag har tid. imorgon 16.30 pm lämnar jag amerika för denna tid, but I'll be back.

tjingeling!

här kommer en direkt rapportering från the LA area, vilket jag för övrigt älskar!

tänkte vara lite snäll och uppdatera er där hemma vad som händer under vår resa

det har varit en helt underbart fantastisk sista helg i seattle området med strålande
sol och värme, en toppen brud och en massa att göra och se! det har varit shopping,
parker och utsiktsplatser, outlet mall's, baseboll, brunch uppe i space needle, mer
shopping, pike market place, bellevue downtown, BBQ osv. nu är väskorna packade
och vi är redo och taggade inför vårt äventyr som börjar imorgon bitti. första stoppet
är san fransisco och det kommer bli så härligt med en tre veckor lång semester med bara
roligt att göra och en massa fint att se. tessan's dator följer med så lovar att vara så duktig
jag kan att uppdatera er där hemma vad som händer. iphonen har jag lämnat tillbaka så
den kan jag inte längre använda.. nej nu ska jag måla naglarna innan huvudet får vila lite.

tjingeling!

ikväll var min sista middag ute med min värdfamilj, birthday dinner gånger två.
min minsting fyller 6 år idag och min värdmamma fyller år imorgon. mycket firande.
de fick även mitt stora scrap book album som jag gjort :) även om det såklart känns
sorgligt och lite halv joggigt så är det ändå skönt och lättande att jag nu kan gå vidare.







tjingeling!

mitt liv är en enda stor katastrof, känns som om jag går igenom en stor 20-års kris.
miljoner tankar som strömmar igenom huvudet, stress om det mesta, to do lists,
sömnproblem, tappat aptiten, en extremt jobbig 6 åring, rädsla för hemfärd osv.
vad händer?! min värdmamma säger att det är ångest inför att jag snart lämnar de,
mamma säger att jag har massa inre stress och för mycket att tänka på och göra.
det är nog en mix av de båda skulle jag gissa på. även om jag i vissa stunder inget
annat än vill flytta härifrån och är så trött på dessa människor så har de ju ändå blivit
som min andra familj som jag alltid kommer att hålla kontakt med och även hälsa på.

med alla jobbiga tankar om hemfärd så glömmer jag den 3 veckor långa underbara
semestern jag har framför mig med tessan, som för övrigt kommer på torsdag! :)
vi har så sjukt mycket roligt och härligt framför oss blandat med turistande, sol&bad,
god mat, härliga städer och förhoppningsvis en massa roligt folk. plus att jag ska visa
henne min stad, gå på baseboll, shoppa skor och en massa annat. jag menar, istället för
att lägga ner tid på allt det jobbiga borde jag se fram emot allt som ligger framför mig.
det är konstigt vad känslor och människor kan få en att känna och må. sen när blev
au pair livet så himla besvärligt när man ska lämna? det trodde jag aldrig skulle hända.

tjingeling!

nu är den här; det är blandade känslor som finns i kroppen men ett leende på läpparna.

tjingeling!

i lördags var det på med hiking skorna och packa ryggsäcken för det var äventyr
på schemat! vi var fyra tjejer som körde ner till mount rainer national park.
under hela min tid här borta så har jag aldrig varit där så jag var taggad och glad :)
vi körde in från södra delen av parken och stannade på utsiktsplatser innan vi
parkerade bilen och började vår hike. totalt var det en 5 h, i alla fall så lång tid
tog det för oss att ta oss runt. det var dock antingen brant uppförsbacke eller
nerförsbacke och detta i SNÖ. inte det lättaste jag gjort och det kom ut många
svordomar under tiden på berget. men vi var så nära toppen och utsikten var
helt fantastisk. det var helt klart värt det i slutet trots att jag var död på vägen hem.













tjingeling!

jobbiga barn och hushållsysslor, packningsprojekt påbörjat, seattle väder, sortering,
underbara vänner, california planering, budgetuträkningar, promenader, vi ses senare.

tjingeling!