denna dagen vet jag inte hur jag ska beskriva.
satt precis i tårar och var verkligen beredd på att åka hem.
är det verkligen såhär jag ska må?
dessa senaste veckorna har varit så jobbiga och det har
tagit på psyket så mycket, ska jag vara ärlig vet jag knappt
vem jag är längre eller vem jag är.
var det detta mitt år här skulle gå ut på? jag vet inte.
jag vill utveckla mig själv och bli starkare.
just nu känner jag mig så vek och ledsen så jag har ingen koll.
trött är jag konstant, äter knappt och allt går emot mig.
just nu är längtan hem och till alla där hemma stor.
men jag tycker om familjen jag bor i, mitt nya liv här
och allt jag får uppleva under min tid på andra sidan.
frågan är, är det värt det? jag vet att det är periodvis.

jaja, ungarna var hemma från skolan idag, lediga.
vi hade en lugn förmiddag med städning och tv.
speechtherapy och ridning på schemat, och nu är vi hemma.
blev en känslosamt och jobbigt samtal när alla var tillbaka
i huset och vi hade lugnat oss lite. har precis gjort vid
mig lite, ska snart käka pizza och sen till redmond till nicolette :)
vi ska en runda till target och sen får vi se vad som händer.
ska sova läääänge imorgon, sen massage och gymmet.
söndag en svennedag på IKEA, det kommer bli kanon!
är glad att det är helg nu kan jag ju säga.
hoppas på bättre humör på måndag när det är ny galen jobbvecka.

tjingeling!