det är mycket funderingar som snurrat runt i huvudet senaste veckorna;
om framtiden, tiden kvar här, vad jag vill göra med mitt liv, hur livet kommer bli
när jag kommer hem igen. det är många frågetecken och det är jobbigare än jag trott.
jag vill resa jorden runt - vilket betyder att jag måste jobba skiten ur mig för att få ihop
tillräckligt med pengar, jag vill börja plugga snart, jag vill ta det stora steget in i
vuxen världen med att flytta hemifrån och ett heltids jobb. det är många pusselbitar att
få ihop och jag ska bara se till att få ihop de på rätt sätt antar jag, så att bilden blir hel.

jag säger att livet hemma såg likadant ut dag in och dag ut, att detta skulle vara mitt
stora äventyr och jag skulle göra något spännande i mitt liv, men när jag tänker på
det så ser ju detta livet exakt likadant ut! jag jobbar - tränar - umgås med brudarna.
klart att det skiljer på vad jag gör här och gjorde hemma, intressena har ju blivit olika
men det är ändå samma visa varje dag, varje vecka, varje månad. enda pluset med
detta livet är ju att jag får resa - både billigt och gratis. i och med att jag redan är
i det här landet och att jag följer ju med min värdfamilj på deras familjesemestrar.
jag är ju en i familjen men just nu umgås jag inte mer med de än jag behöver..
hoppas att det kan bli bättre under hawaiiresan, att jag får tillbaka motivationen och
mitt leende när jag umgås med dessa människor, för nu har jag tappat det helt.
jag har sagt till så många andra au pairer att vi ska inte tvinga oss kvar om vi mår dåligt,
snacka om att jag har dubbelmoral i mig för det är ju precis det jag gör! så att jag kan göra
mina resor och se landet när jag är här. innan tyckte jag att det var värt det men nu är jag
väldigt tveksam.. jag vet att jag inte kan åka hem så jag får ju vara stå ut, som sagt det är
ju bara 5 månader kvar nu och 2 av de kommer mest vara på resande fot så, jag kämpar!
jag ångrar absolut inte att jag gör det här - det gör mig starkare och till en bättre person,
vet ju nu hur jag inte vill leva mitt liv i alla fall och vad jag ska göra annorlunda.

de senaste två månaderna har dock varit väldigt sega och långa, det har ju inte hänt överdrivet
mycket och jag försöker ju spara massa pengar så det har ju inte varit så spännande.
att amy och sofia var här och hälsade på hjälpte mig nog upp lite i alla fall.
men nu är det två stora resor i april och maj och sen är det bara sommaren kvar så jag
hoppas att det kommer gå snabbt! när tessan kommer vet jag att det är slut på detta skitliv
och då är det bara det roliga kvar innan hemfärd till lilla landet lagom, längtar faktiskt om jag
ska vara ärlig även fast jag har no clue hur jag kommer leva när jag kommer hem igen.
antar att det är tanke som får hållas kvar och att jag bara får se utgången när jag väl är där.

tjingeling!